Melodifestival 1979:
Py Bäckman & Py Gang - "Var det här bara början?"

Var det här bara början?

Jag stod högst upp på berget, stod och vinglade och njöt
Mitt emellan jord och himmel och ekade och tjöt

Jag var ett steg ifrån evigheten, om jag tagit den korta vägen ner
Och jag hisnande och stod stilla, för jag villa se mer

Jag såg dimman sakta falla, och jag skrek
"Ta inte slut, inte slut förräns ekot skalla"
Och en sol gick upp och en dag blev till
Som föddes ur dimman som solen förvandlat till guld

Och då satt jag mer ner, var de här bara början
Skulle det komma mer, mer, mer fastän tiden stod stil

Är det likadant jämt, jag går där nere i sörjan
Kanske jag inte ser, ser, ser kanske jag inte vill

Och jag sprang, ner för berget, jag var Akilles hack i häl
Jag tänkte ön, men var en kråka och ja visste det väl

Jag var upprymd av ett under, lika vanlig som unik
Att sova vaken eller ned en blundar att säga va sig likt

För jag ser dimman sakta falla, och jag skrek
"Ta inte slut, inte slut förräns ekot skalla"
Och en sol gick upp och en dag blev till
Som föddes ur dimman som solen förvandlat till guld

Och då satt jag mer ner, var det här bara början
Skulle det komma mer, mer, mer fastän tiden stod stil

Är det likadant jämt, jag går där nere i sörjan
Kanske jag inte ser, ser, ser kanѕke jаg inte vill